EXIRIS GRANSKAR

Under senare tid har allt mer uppmärksamhet riktats mot den typ av företeelser som brukar kallas för konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Det har också lyfts fram att det moderna samhällets sätt att skydda sig mot konspirationsteorier och desinformation är att kräva vetenskaplighet och att säkra källor för påståenden och information kan redovisas.

Detta låter ju förtroendegivande, men fungerar det i praktiken i dagens Sverige? Både i massmedia och på olika myndigheters hemsidor och i deras rapporter beskrivs och förklaras vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och AD/HD är för något. I enlighet med deras egna utsagor borde man förvänta sig att det som skrivs är noggrant faktakontrollerat och att säkra vetenskapliga källor finns för det som påstås. Exiris och Tomas Ljungberg går igenom vad som skrivits om neuropsykiatri och AD/HD i olika media och i skrifter från myndigheter för att ta reda på om säkra källor kan redovisas för det som påstås. Resultaten är närmast sensationella. Frågorna som ställts om källor och svaren som erhållits från respektive part som granskats redovisas under denna flik på Exiris hemsida.


1) Om konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens

Vår serie av granskningar, som kommer att utökas allt eftersom, inleds med ett inledande mer teoretiskt avsnitt om konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Betydelsen av begreppet narrativ introduceras för att förstå grunden för hur diskussionen om neuropsykiatri och AD/HD förs idag i Sverige. De granskningar som allt eftersom kommer att redovisas utgår ifrån den teoretiska grund som presenteras i detta avsnitt.