AD/HD i nytt ljus;   13 år senare - var står vi idag?

Tomas Ljungbergs senaste bok är en uppdaterad nyutgåva av hans bok  AD/HD i nytt ljus som gavs ut 2008. Två nyskrivna kapitel ingår, som bland annat handlar om spelet bakom att Sverige så ensidigt har anammat ett neuropsykiatriskt synsätt, vilket i sin tur har lett till den höga förskrivningen av AD/HD-läkemedel som vi har i Sverige idag. Boken visar också med all önskvärd tydlighet att det inte är vetenskapligt hållbart att benämna AD/HD för en neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. Boken gavs ut 2021 (ISBN 978-91-971541-6-7) och den är på 416 sidor.

En närmare presentation av boken

AD/HD i nytt ljus; 13 år senare – var står vi idag?

Att växa upp i dagens samhälle innebär en stor påfrestning för det uppväxande barnet. En orsak till detta är att barnet utsätts för en lång rad onaturliga förhållanden som det varken är evolutionärt utvecklat till att klara av eller kunna anpassa sig till. Ett vanligt reaktionsmönster är därför att individen uppvisar störningar i beteende och/eller upplever nedsatt psykisk hälsa. Två viktiga sådana uttrycks- eller reaktionssätt för psykisk ohälsa är ångest och depression. Uppkomst av ångest och depression har visats vara beroende av ett samspel mellan genetiska förutsättningar och den miljö som individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i. Man säger att ångest och depression kan förklaras utifrån en stress-sårbarhetsmodell, eller utifrån ett perspektiv av gen-miljöinteraktion.

En annat uttryckssätt kännetecknas av svårigheter med aktivitetsreglering och/eller av nedsatt uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga. I psykiatrisk diagnostik kallas detta mönster av symtom för AD/HD. I Sverige har Socialstyrelsen gett acceptans till en ”neuropsykiatrisk” förklaring av AD/HD som innebär att AD/HD anses höggradigt ärftligt, och därigenom är en i princip livslång problematik som bäst behandlas med läkemedel. Detta har lett till att upp mot var 7:e skolpojke i vissa delar av Sverige anses ha en medfödd förändring av hjärnans sätt att arbeta och därför behandlas med narkotika- och dopningsklassade läkemedel. Omgivningens betydelse förklarar man bort.

I boken ”AD/HD i nytt ljus” visar författaren att en neuropsykiatrisk tolkning av AD/HD inte är vetenskapligt hållbar. Till exempel finns inte stöd för en så hög ärftlighet som Socialstyrelsen och det neuropsykiatriska paradigmet hävdar. Den finns också vetenskapligt visat att en lång rad psykosociala förhållanden och påfrestningar leder till uppkomst av AD/HD, något som Socialstyrelsen inte vill kännas vid. Socialstyrelsens roll i hur neuropsykiatrin kom att bli etablerad i Sverige granskas också. Slutsatsen är bland annat att även AD/HD behöver betraktas ur perspektivet stress-sårbarhet och att en förståelse för personens tidigare och aktuella psykosociala miljö är nödvändigt för att ge personer med AD/HD korrekt hjälp och stöd.

Ytterligare information om boken kan laddas ner här. I den nedladdade pdf:en finns innehållsförteckningen till boken samt det inledande förordet.